"Mitt gamla kära Weißenfels - här gick jag i skolan, den första allmänna borgarskolan, här personifieras mitt barndomsparadis än idag. Jag har ofta velat göra ett besök, eftersom jag otaliga gånger passerat med tåg, men jag fruktade alltid att framstegen, som syntes genom allehanda tecken genom tågfönstret, skulle beröva mig illusionen - ty jag hörde att mycket som förr tillhörde min barndom inte skulle finnas kvar längre .....".

Dessa ord skrev författarinnan Hedwig Courths-Mahler år 1938 till en väninna i Weißenfels. Städer förändrar sina ansikten, ibland till fördel, ibland på ett smärtsamt sätt. Vi skall bespara oss det sorgliga - ty lyckligtvis finns det mycket sevärt bevarat i denna 800 år gamla stad.

Husen runt marknadsplatsen illustrerar m ycket smakfullt denna tidsålder. Den sengotiska kyrkan "St. Marienkirche" med sin ymnigt utformade korfasad (omkring år 1430) skiljer sig tydligt från den vanliga mellaneuropeiska sakralgotiken. Skeppets byggm ästare nämns i en inskription - Johann Reinhard från Meißen, en för sin tid betydande mästare.

Efter införandet av reformationen i Weißenfels år 1539 avlägsnades den gamla gotiska interiören bit för bit och bilden visar idag tydlig barock. Det "nymodigaste" är den av Friedrich Ladegast 1864 installerade orgeln. Han var utan tvekan den mest betydande tyska orgelbyggaren under 1800-talet. Kyrktornet fick efter eldsvådan 1718 en överbyggnad i barock.

Vid torgets sydsida finns ett praktfullt borgarhus från renässanstiden bevarat. Louise von Fran(ois skrev i sin mest kända roman "Die letzte Reckenburgerin" att detta hus med sitt höga tak påminde henne om en mops med toppluva. Louise levde många år i detta hus och till hennes minne lät en beundrare uppföra en stenskulptur av en mops med toppluva på gårdsplanen.

Renässanstidens rådhus blev också förstört i en eldsvåda, och Christoph Schütze upprättade omkring 1720 den än i dag bevarade byggnaden. Ett vackert minne i barock från glanstiden som residensstad för den kursächsiska sidolinjen Sachsen-Weißenfels (1680-1746). Rådhustornet har utöver det normala uret även ett månur som intressant tillägg.
Mellan rådhus och kyrka, längs rader av borgarhus i barock stil kommer man till den gamla stadsskolan som har staden Weißenfels' vackraste renässansportal.

Härifrån leder en av den äldsta stadsdelens många små gränder till gatan Klosterstraße. Innan vi kommer fram till klostret, passerar vi ytterligare två nämnvärda hus. I hus nr. 13 bodde Adolf Müllner (1774-1829). Han var dramatiker och fruktad teaterrecensent. Endast några steg därifrån befinner sig Novalis-huset. Här levde och dog Müllners samtida, Friedrich von Hardenberg, Novalis (1772-1801), den tyska förromantikens mest betydande representant.Bakom en hög mur gömmer sig trädgården med den restaurerade paviljongen - ett rofyllt viloställe mitt i trafikbullret.

Härifrån nästan syns stadsparken, som förr varit kyrkogård. Närmast till vänster finns Novalis' och Müllners gravar och minnesmärken bevarade.

"Jag har så ofta lekt på Novalis gravplatta och låtit min fantasi förflyttas till drömmarnas land". Även dessa ord kommer ifrån det i början omnämnda brevet från Hedwig Courths-Mahler.

Det före detta klostret "St. Clarens" befinner sig sedan 1303 inom stadens murar. Från år 1540 tjänade klostret världsliga syften, från 1664 som inrättning "Gymnasium illustre Augusteum", en "riddarakademi" av hertigdömet Sachsen-Weißenfels. Professorerna Christian Weise och Johannes Riemer är endast två av många välkända namn i denna institution.

På 1900-talet blev byggnaden säte för lärarutbildningen. Pedagoger såsom Harnisch, Hentschel och Hill gjorde Weißenfels som "skolmästarnas huvudsäte" världsberömd.

På vägen till slottet "Neu-Augustusburg" passerar vi ytterligare två värdefulla byggnader. Heinrich-Schütz-huset på gatan Nicolaistraße är den enastående kompositörens enda bevarade bostad. Heinrich Schütz (1585-1672) tillbringade barndomen i Weißenfels och ålderns höst i detta hus - hela 21 år. Många av hans sena kompositioner kom till här. Idag är huset ett museum och ett besök rekommenderas.

Nästsista hållplats i vår lilla stadspromenad är huset "Geleitshaus" på gatan Große Burgstraße.Denna, säkerligen stadens mest representativa renässansbyggnad (1553), är idag ett Gustav-Adolf-museum med en utställning om 30-åriga kriget. Här obducerades den svenske kungen Gustav II. Adolf efter sin död i slaget vid Lützen och här balsamerades hans kropp inför överföringen till Sverige. Ett diorama med omkring 10.000 tennfigurer låter oss ana dimensionerna av det största och mest ödesdigra slaget under hela det 30-åriga kriget. Direkt bredvid "Geleitshaus" leder en trappa till slottet. På platsen, där en borg förstördes under 30-åriga kriget, byggde arkitekterna, far och son Johann Moritz Richter, 1660-1694, slott "Neu Augustusburg" som residens för hertigarna av Sachsen-Weißenfels.

Slottskapell

Slottet dokumenterar en viktig milstolpe i historien om förbarockens slottsarkitektur vad gäller Mellantyskland. Genom att omvandla den till en preussisk kasern (från 1820) förändrades interiör och rumsfördelning helt. Slottskyrkan är dock bevarad i originalskick och därmed den vackraste förbarocka kyrkan i hela Sachsen-Anhalt. Stuckdekorationer av italienarna Quadro och Cariveri, grisaille-fresker av Johann Oswald Harms, altaret av Johann Heinrich Böhmde den äldre och orgeln av Christian Förner utgör ett stort arkitektoniskt helhetskonstverk.

Det angränsande museiområdet erbjuder information om struktur och betydelse av detta tidigare hertigdöme med vilket stora och berömda namn som Johann Beer, Johann Philipp Krieger, Johann Sebastian Bach, Georg Friedrich Händel, Johann Friedrich Fasch, Georg, Philipp Teleman och "die Neuberin" är nära förknippade.

Därutöver visar en omfångsrik skoutställning hur bekvämt och elegant (eller tvärtom) män, kvinnor och barn promenerade genom seklerna.

Avslutningsvis rekommenderas utsikten från slottets torn - vid gynnsam väderlek kan man se Freyburg och Leipzig - och naturligtvis Weißenfels, staden vid floden Saale.

Vägbeskrivning: Belägen vid floden Saale, vid sydkanten av "Leipziger Tieflandsbucht". Tillfart via motorväg A 9 (Berlin-München) mellan Schkeuditzer och Hermsdorfer Kreuz, anslutning Weißenfels. Eller via B 87 från Lützen (från Leipzig) eller från Naumburg eller via B 91 från Merseburg/Halle eller från Zeitz. Med tåg till station Weißenfels, från Leipzig eller Merseburg/Halle eller Zeitz eller Naumburg/Weimar/Erfurt).